För snart ett år sedan så satt jag på cafe tillsammans med två av mina klokaste vänner och pratade om livet, hälsa och existensiella frågor, varpå min ena vän, som är mycket rikare i år än mig, säger: ”Livet är ju helt meningslöst”.

Både min andra vän och mig reagerade som frågetäcken.

Jag minns inte helt exact vad hon sedan sa, men detta är vad jag uppfattade. När vi föds är livet meningslös, när vi dör är det meningslöst, och så kommer det bli, om inte vi ger det mening.

Har du upplevelser som ändrat sig, utifrån att du själv har ändrat ditt perspektiv?

Jag själv har t.ex i många år varit helt låst för att det finns en högre mening, att det finns något mer än den materiella världen. Då min dotter föddes för 7,5 år sedan så hände det något med detta perspektivet. Att uppleva villkorslös kärlek till sin lille bebis, det gör något med en. Det blev oerhört svårt för mig efteråt att fortsätta att tro att det inte finns något mer.

Så jag började söka efter meningen. Jag började där jag trodde det var enklast att hitta den, i den spirituella världen.

Nu är de engång såhär, att jag inte kan nöja med med de enklaste svaret, uten jag vill veta. Vad är sanningen?

I all informationström av ”fake news” som florerar på nätet för tiden, så är det inte längre enkelt att veta vad som är sanningen. Och kan vi vara säkra på att det vi tidigare lärt och läst är den hela sanningen?

Sanningen är sann, vare sig jag tror på det eller inte.

Efter 7,5 år av sökande så har jag hittat en hel del ”sanningar” och lärt mig en massa om saker som jag tidigare helt stängt av för. Vissa har sanningar har presenterats mig av andra, medan andra igen har kommit inifrån. Och jag har förändrats.

Detta med personlig utveckling. Eller personlig inveckling, som vissa gillar att kalla det;)

Visst, livet är meningslöst, om vi inte hittar en mening med det.

Själv hör jag till en generation av ”framgångsrika mammor”, där det kan se ut som själva meningen är att vi ska lyckas både i karriären och vara perfekta mammor.

Det händer sig jag tänker, det skiter jag i! För det är stressigt att sträva.

Det är några år sedan jag hoppade av drömmen om en karriär i et framgångsrikt företag, för att starta eget.

För att skapa business av spiritualitet.

Det händer sig jag undrar vad f** jag håller på med. Inte så klokt det där, att kombinera dessa som tycks stå så långt i från varandra. Det kan kännas fel att tjäna pengar på detta som vi så många letar efter, en högre mening.

Jag tror det behövs. Och om min tid ska bytas i pengar, så har jag kommit fram till, att jag häller byter den in i något som kan hjälpa att skapa värden i en värld som i bland tycks törsta av just detta. Mening med livet.

 

Min dotter och jag då hon var några månader <3

Min dotter och jag då hon var några månader.